Karplek och pb i Färgsjön, Juni 2015

Min nationaldagshelg skulle spenderas i Färgsjön och jag skulle bara fiska en natt, fredag till lördag för att sedan åka hem och fira nationaldagskvällen med vänner. Jag åkte upp till sjön redan på måndagen för att välja swim och mäska nåt kilo boilies. Det fick bli ett swim som kallas Molly, det ligger bra till och är inte allt för långt ifrån parkeringen. När jag ändå var där så passade jag på att hjälpa Alf Carlsson som också skulle fiska torsdag till söndag med att välja plats och mäska. Jag återvände till sjön på onsdagen för att fortsätta mäska, ytterligare nåt kilo Mainline Fusionboilies åkte i vattnet. Där och då bestämde jag mig för att också fiska två nätter denna helg istället för en som det var tänkt från början. Vädret skulle bli alltför bra för att sitta hemma, det skulle bli sol och varmt och det har vi inte varit bortskämda med i år. Jag åkte upp för att börja fiska redan på torsdagskvällen, fast jag skulle jobba på fredagen. Trots att det bara var torsdag så var det fler som tänkt samma som jag och när mörkret la sig över Färgsjön var vi fyra personer som hade kastat ut våra beten, alla swim längs vägsidan var upptagna. Efter sedvanlig grillning och övrigt samkväm gick vi var för sig till våra bivvies och hoppades på att vi skulle vakna av ett brutalt screaming take i larmen, men jag vaknade utvilad på morgonen, inte ett pip i larmen på hela natten. Eftersom det var många som fiskade så vevade jag upp mina spön och lät grejerna stå kvar över dagen medan jag var hemma och jobbade. Mina kamrater vid sjön höll koll på grejerna så ingen skulle få för sig att stjäla något. Efter arbetsdagens slut åkte jag tillbaka till sjön för att fortsätta fiska en natt till. Vädret hade varit väldigt fint under dagen och förutsättningarna för att få napp var enligt min mening optimala. Återigen gick jag efter kvällens grillning och la mig fullt övertygad om att inatt skulle det bli minst 1 fisk. Vid klockan 4 på natten pep det till ett par gånger i ett av mina larm och jag gick ut och tittade vad som hänt. Min hanger hade inte rört sig och efter någon minut när jag skulle gå och lägga mig igen hör jag massor av plask under min ena spötopp, det verkade vara en fisk under spöt, precis vid land. Det det var inte bara en fisk, det var flera stycken. Karpen hade börjat leka, vilket inte är så bra för fisket. Efter ett kort tag hörde jag att det plaskade kraftigt på flera ställen i sjön, överallt verkade karpen vara på humör för lek. Jag suckade bara och tänkte, jaha då var denna tur över.... Under hela natten och morgonen hördes kraftiga plask överallt. Fiskarna var så nära land så de verkade ha en vilja av att nästan hoppa upp på land, ett skådespel i sig, men som sagt inte det bästa när man vill fånga dem. De har ju inte en tanke på att äta i detta tillstånd. På morgonen fortsatte skådespelet och det lektes överallt i sjön. Kl 11.00 talade jag om för övriga fiskare att jag tänkte packa ihop och åka hem, fisken skulle ju inte nappa i alla fall. Jag plockade ner min bivvie och min säng och sovsäck och bar bort dem till bilen. Tillbaka på swimmet stod jag och plockade lite med övriga grejor och skulle precis börja plocka upp spöna, när min reciever började att tuta ordentligt. Jag tittar upp och ser mitt mittenspö böja sig ordentligt. Kunde knappt tro vad jag såg, men var på några sekunder ute på plattformen och gjorde mothugg. Jag kände direkt att detta inte var någon av de mindre fiskar som sattes i sjön förra året, de väger mellan 3-4 kilo nu, utan detta var något större. Den gick sakta men säkert åt höger och den gick in i alla tänkbara vass- strån och näckrosor på vägen in. Vid varje tillfälle när de letar upp ett vass-strå eller liknande så är det nervöst, man vill ju inte tappa fisken när man väl har fått en på kroken. Min flätlina är bra vid dessa tillfällen, den skär av all växlighet. Alf, skrek jag, Alf, jag har fisk på, kan du hjälpa mig? Alf som satt till höger om mig trodde först att jag skojade men kom ändå ner till mitt swim ganska snabbt, även Jörgen Lind som satt till vänster om mig och Crille Hermansson som var i närheten kom ner till swimmet. Efter ytterligare en stunds lugnt drillande var fisken vid håven och Alf fick den med van hand in över håvkanten och fisken var fångad. När fisken ligger i håven kommer glädjen, Yes, yes, yes, där satt den... Fisken såg stor ut, men inte jättestor och vi gissade lite snabbt på att den vägde minst 15 kilo, men vi kände inte igen fisken. Jag fick snabbt ta fram kamera, matta, weighsling mm och inom några minuter hade vi fisken på mattan. Den var riktigt ordentligt tung och när vi vände högersidan på fisken uppåt så kände Crille och Alf igen fisken, det är ju för fasen Snowwhite sa dem. Snowwhite är en av Färgsjöns största individer, den vägde strax över 20 kilo förra året. Va sa jag.... är det den fisken? Då kan den ju väga över 20 kilo, wow! Fisken var tjock som ett klot så den hade inte lekt och när vi nollställt vågen och vägde den kunde vi faställa vikten till 21,05 kg, 21050 gram. Otroligt, vilken fisk, det var givetvis nytt pb för mig i Sverige, det var då vid detta tillfälle 18 kilo blankt. Fisken är också tangerat sjörekord då en annan av sjöns stora individer fångats veckan innan på exakt samma vikt. Detta är min femte fisk totalt över 20 kilo och min första över 20 kilo i Sverige. Fantastikt roligt att få och under ganska speciella omständigheter med karplek och det faktum att jag precis skulle plocka upp grejorna och åka hem. Ibland har man tur och nu var det min tur att ha lite flyt. Tack till Alf Carlsson, Jörgen Lind och Crille Hermansson för all hjälp vi håvning, vägning och fotografering och returnering av fisken.